Heimdall-broder m fl,

Väderprognoserna för den gångna onsdagens utflykt hotade med både regn och åska, men därav blev minsann intet! Och inte heller motsatsen, dvs brännande sol i den vindstilla kalkkratern. I stället mötte behagligt mild värme under rätt så ljusa och ulliga moln de mer än 40 deltagarna i ett verkligen fascinerande landskap. Förstås mycket vitt med nästan fjällmager grönska, små sjöar med kristallklart vatten och kraterväggar, som närmast ofattbart berättade om 65 millioner år gamla avlagringar!

Det undre av de två kalkskikten bildades, berättade guiden, ungefär då dinosaurierna dog ut och kontinentalplattan med bl a Skåne befann sig i trakten av Medelhavet. Vilket förklarar alla de hajtänder som besökare genom åren sades ha tagit med sig som souvenirer, en syssla som dock såvitt känt ingen ägnade sig åt av dem, som i onsdags tillbringade en och en halv timme nere i brottet. Däremot syntes en och annan av dem då och då smaka på blåhallon och diverse andra bär, inklusive små vita smultron.

Där berättade också vår hedersmedlem Gert Jeppsson, ju så historiskt genomkunnig inte minst om tiden då Skåne blev svenskt, om de första kalkbrukarna vid den tiden och om det precist avbrutna Malmö blodbad, plötsligt dock själv avbruten av vår ”sällskapsgeolog” Christian Hjort, som visserligen dessförinnan pratat istidsgeologi men nu, framstående ornitolog som han ju också är, entusiastiskt riktade vår uppmärksamhet mot skyn, där en tornfalk tydligt syntes jaga en pilgrimsfalk!

Väl därefter uppe med bussen till Restaurang Kalk, inhyst i västraste delen av det som ursprungligen kallades Euroc-huset men nu Victoria-huset i Victoria Park-komplexet, fick vi till livs en helt acceptabel Wallenbergare med tillbehör.

Till kaffet blev det så först något om huskomplexets skapare, visionären Sten Lind (1922-2011), svensk EEC-ambassadör som blev Euroc-koncernchef, och Sten Samuelson (1926-2002), mångårig LTH-professor och arkitektoniskt ansvarig också för t ex Malmö stadion och Nya Ullevi i Göteborg, Helsingkrona studentgård i Lund, Landskrona konsthall, Helsingborgs lasarett, Ängelholms stadshus samt Malmö stadshus och konserthus, Österlens folkhögskola i Tomelilla dock inte att förglömma!

Bl a fick vi lära oss att byggnaden inte alls är så arabiskinfluerad som man kan tro. Den är i stället, i varje fall mera direkt, inspirerad av Saint-Trophine-klostret utanför Arles i Sydfrankrike, varom Dag Hammarskjöld lär ha tipsat Sten Lindh. Hela byggnadskomplexet, som stod inflyttningsklart i november 1978 och i ena ändan alltså fortfarande innehåller en restaurang och i andra en spa-anläggning, var centralt Eurocs huvudkontor. Där är det emellertid nu elegant omvandlat till bostadsrätter med tillgång till bl a bibliotek, biljardbord och biografsalong.

Till avdelningen för roande kuriosa får väl hänföras att Lindh och Samuelson, ju med samma förnamn, lär ha kallats och kallat sig The Rolling Stones. Det är därmed numera också vardagsnamnet på de två stora metallkloten till höger utanför Victoria-husets entré, skänkta enligt uppgift av dem som stod för själva byggandet. Det är ett konstverk, egentligen döpt efter den sköna Helenas tvillingbröder Castor och Pollux, som skapades på Sten Lindhs uppdrag av den ju i våras bortgångne Carl Fredrik Reuterswärd (f 1934). Liksom tillhopa åtta andra, naturligen också ganska så originella konstverk inne i Victoria-huset.

Ytterligare en myt, utöver uppfattningen om detta hus idémässiga proveniens med alla dess utvändiga och invändiga valvbågar, fick sig f ö en törn, väl dock också hänförlig till avdelningen för kuriosa. Den omfamnande statyn 600 meter ovanför Maracana-stadion och Copacabana-stranden i OS-aktuella Rio de Janeiro kallas som bekant inte så sällan något vanvördigt för ”Limhamns-Jesus”. Den, liksom f ö kopian i Lissabon, har ju nämligen sagts vara gjord av cement från Limhamn. Nu upplystes att det minsann bara är fundamentet som kommer härifrån!

Limhamn, en tid Sveriges största köping, är ju nu en del av staden Malmö. Utan Rudolf Fredrik Berg (1846-1907) och kalken hade det emellertid inte blivit något Limhamn fick vi sedan veta av limhamnsexperten framför andra Eva Dalin.  Innehållsrikt berättade hon om R F Berg och om alla de bolag och föreningar han tog initiativet till. Att han kallades såväl ”Limhamnskungen” som ”Cement-Jesus” till följd av den blandning av andlighet och kommersiell driftighet som präglade honom fick vi också lära oss liksom att han understödde den unge Gustav Möller (1884-1970) utan att dock dela dennes politiska inriktning och att ”han anses ha tidigt uttryckt den samförståndsanda som först långt senare kom att känneteckna den svenska modellen”, nu ju så politiskt en vogue.

Utflykten avslutades efter knappa fem timmar med bussåterfärd till Malmö konsthall och information om att det förefaller bli en spännande Heimdall-höst. Det preliminära programmet ser nämligen ut så här.

Den 20 september talar Thore Husfeldt från Lunds universitet om robotar och annat sådant under rubriken ”Artificiell intelligens – ett hot mot mänskligheten?”.

Den 11 oktober kommer juristprofessorn Claes Sandgren, styrelseordförande för Institutet mot mutor, ner från Stockholm och talar om mutor och korruption under rubriken ”Är Sverige korrupt?”.

Den 15 november deltar vår medlem Jonas Hafström, jämförelsevis nybliven ordförande i Lunds universitets styrelse, och talar under rubriken ”Vart är universitetet/universiteten på väg?”. Dock har han i sin egenskap av tidigare flerårig svensk ambassadör i Washington utbett sig att också få tillfälle att kommentera det då just avklarade presidentvalet i USA!

Slutligen är för den 2 eller 3 december planerat ett återbesök i Malmö Live, då vi i dess makalösa nya konsertsal får njuta av Peter Tjajkovskijs Nötknäpparsvit efter introduktion, speciellt för oss av vår medlem Sixten Nordström.

Som vanligt vid utflykter och konsertbesök är våra damer då synnerligen välkomna att delta. Liksom medlemmar i våra brodersällskap ju är vid varje Heimdall-sammankomst. Vilket f ö avslutningsvis föranleder det mycket förnöjda konstaterandet att vi denna gång hade deltagare från såväl köpenhamnska HLK och stockholmska Idun som Malmö damsällskap!

Högst sällskapliga hälsningar

Frank Orton

Ordf