Heimdall-broder m fl,
Stekt sill och potatismos med lingon och gröna ärtor stod på menyn efter sedvanligt livligt mingel vid sammankomsten förra tisdagen. Enligt vår gillesmästare Claes-Erik Nyman hade detta menyinslag beställts ”i demokratisk ordning” vid senaste Översten-sammankomsten. Oavsett hur därmed förhåller sig, tycktes maten smaka deltagarna, som återigen var fler än vid tidigare sammankomster. I vart fall var antalet anmälningar det – för några satte säsongsnuva och feber hinder i sista stund.

Vid årsmötet om en månad, den 14 februari, måste två styrelseplatser nybesättas. Tidigare ordföranden Eleftherios Sotiriou lämnar men kommer då att vistas i sydligare nejder, varför det var läge att nu passa på att avtacka honom och Lars Ramklint med sedvanlig inramad kopia av Fritz Kärfves ”En kväll i Heimdall”. Detta avtackande sköttes naturligen så elegant som var att vänta av vår hedersledamot Bengt I Lindskog, själv ju medelpunkt för Sällskapets särskilda uppmärksamhet vid kommande årsmöte.

Så följde dagens karamellskål. Ovanligt välfylld. Och välskött – ingen av de tre medlemmarna-presentatörerna överskred de utmätta fem minuterna (i något fall dock möjligen “jte moms”).

Lennart Svensäter, president i Skånska hovrätten, började redan år 1614 med Gustaf II Adolfs inrättande av den första svenska hovrätten men hann ändå beskriva hur den egna institutionen inledde sin bana i Kristianstad för att, efter ungefär ett sekel, flytta till Malmö år 1917 och den vackra Callmander-ritade byggnaden på bastionen Nyköping i Slottsparkens nordöstra hörn, numera dock residerande, efter ett språng över vattnet, i den arkitektoniskt något kontroversiella svarta klumpen just väster om Malmö Live.

Per Alm, bl a ständig sekreterare i ”Kungl Fysiografiska Sällskapet Lund – Akademi för naturvetenskap, medicin och teknik”, orienterade därefter om denna också så förnäma inrättning, som alltså visade sig vara en av de kungliga akademierna, stiftad 1772  med uppgift att främja vetenskapen inom sina områden, bl a genom stipendier särskilt till yngre forskare och det med hjälp av en numera häpnadsväckande välfylld kassakista.

Jan Gyllenbok, tidigare sekreterare i Heimdall, fullständigade så karamellavdelningen och avslutade samtidigt jubileumsårets uppmärksammande av heimdallska förgrundsfigurer under de första åren med roande nedslag i ett föredrag, hållet i Sällskapet i november 1901 av medlemmen-docenten Johan Kjederqvist  under rubriken ”Komisk användn. af främmande ord”. Auditoriet tilltalades hörbart, inte minst av att ”en person flög av sin cykel och slog en sentimental i luften”, medan en annan ”var kompetent oduglig”. Att det ”var ekivåkt när barnen sprang på den nattgamla isen” var f ö ett uttryck, som kom till användning under kvällens därpå följande huvudnummer.

Detta bestod i reflektioner över Skånes framtid, flärdfritt och tydligt framförda av Skånes nya landshövding, Anneli Hulthén, urgöteborgska men dock också med andra nordiska rötter av skilda slag och viss tidigare åtminstone nordvästskånsk sommaranknytning. Av erfarenheter i bagaget utöver nästan åtta år på den göteborgska stol som hon intog efter legendariske Göran Johansson visade hon sig ha tid i såväl Sveriges riksdag och flera av dess tyngsta utskott som EU-parlamentet och s-styrelsens mäktiga VU. Sitt skånska ämbete tillträdde hon den 1 oktober i fjol och inledningsvis bad hon halvt om halvt om ursäkt för att hon inte tidigare kommit till Heimdall, något som dock förklarades fullständigt överflödigt, eftersom hon ställde upp vid Sällskapets första efter tillträdet inte redan inbokade sammankomst.

Därefter övergick hon till att inventera Skånes möjligheter och problem. Bland de förra lyfte hon särskilt fram Skånes och skåningens känsla för Skåne – något liknande sade hon sig som ”västragötalänning” inte kunna skryta med från sina hemtrakter.  Närheten till Danmark och kontinenten fäste hon sig också vid liksom vid Skånes infrastrukturmässigt fördelaktiga kompakt kvadratiska utbredning (”tågen har hittills alltid funkat för mig” var en kommentar i det sammanhanget). Hon framhöll landskapets jämförelsevis såväl unga befolkning som goda utbildningsnivå, men noterade samtidigt skillnaderna härvidlag mellan såväl stad och land som landskapets västra och östra sida. Max IV och ESS såg hon som pärlor inte minst i internationellt perspektiv, medan gränskontrollerna och gängkriminaliteten förstås återfanns i motsatt vågskål. Länsstyrelsens uppgift att verka brottsförebyggande såg hon som en utmaning – erfarenheterna från göteborgska gängkrig och dito kontakter med regionens nye polischef borde därvid bli särskilt värdefulla. Bostadsbristen i Skåne var ett bekymmer men borde naturligen avhjälpas utan ianspråktagande av Sveriges allra bördigaste jordbruksmark.

Avslutningsvis betonade hon att hon förstås hade mycket att lära om Skåne och gärna tog emot goda råd. Vad gällde skånskt idiom arbetade hon enligt uppgift med det och tyckte sig numera någorlunda behärska det öppna skånska ”Jaaaa…” (som upplänningar ofta tolkar som ”Vaaa?”), men hur långt hon kommit med instuderandet av det ju så genuint malmöitiska ”Avvadådå?”, det framgick inte.

Vid sammankomsten påmindes på nytt om att Heimdalls årsmöte äger rum tisdagen den 14 februarioch upplystes att sammankomsten i mars nu bestämts till tisdagen den 14 mars, då ambassadören Mathias Mossberg, sekreterare i den senaste ubåtskommissionen, kommer att tala om ”Hur reellt är hotet från Ryssland?”, särskilt i skenet av de förbluffande fakta som han själv lagt fram i sin närmast thrillerartade bok ”I mörka vatten. Hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan” (ny utökad upplaga 2016).

Så här jämförelsevis i början av året påminns på nytt om årsavgiften 200 kr. Observera att av e-posttekniska skäl går denna påminnelse, inkl attacherad bankgiroblankett, ut också till det stora antal som faktiskt redan hunnit skicka in sin skärv.

_____________________

Slutligen, vid sammankomsten utlovades information om aktiviteter under våren i våra brodersällskap. Följande kan här redovisas (medlem i Heimdall kan alltså delta i dessa aktiviteter).

Concordia i Örebro: Den 18 februari (”högtidsdag”; Anders Cullhed ”Vad ska vi med litteratur till?”), den 30 mars (årsmöte; Jens Schollin ”Vad är ett universitet?”), den 27 april (Lars Gustafsson ”Tankefällor och kognitivt förhållningssätt – en orientering i kognitiv teori”) och den 18 maj (vårutflykt till Sommarro och föredrag där ”av Kristofer Lundström om hans 15 år som globetrotter i allmänhetens tjänst”).

Idun i Stockholm: Den 7 februari (Catharina Grünbaum ”Bellman som språkvirtuos”), den 9 mars (årsmöte), den 5 april, den 27 april (”eftermiddagsmingel”) och den 11 maj.

Gnistan i Göteborg: Den 7 februari (”professorn i textil konst Anna Tegeström Wolgers talar om sin konst” samt professorn och dekanen Ingrid Elam ”Utvecklingen av den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet”), den 7 mars (årsmöte och stipendieutdelning), den 4 april samt utflykt i maj.

HLK i Köpenhamn: Den 1 februari (Holger Scheibel ”The picture of Dorian Grey – et dyk i dekadencen”).

_________________________

Högst sällskapliga hälsningar

Frank Orton
Ordf